På banan igen
En vecka efter min strumaoperation. Nu kan jag göra det mesta igen utom kanske att måla taklisterna, det var lite jobbigt. Men en sak har jag gjort som jag tänkt sen vi flyttade hit, nämligen att skruva bort trappräcket för att justera höjden. Jag har retat mig ordentligt på att det inte följer trappan, på nåt ställe satt det ju inte mycket över knähöjd! Själva trappan genomgår också en total makeover! Ni ska få se vad fint det blir :-)
I stallet är jag också i full gång igen (men jag säger till Elvira att jag inte kan mocka ;-) ). På lördag kommer Sarahs ponny, då är det i princip fullt i stallet, tre nya hästar sen i somras :-) Kul!
Nu bli det snart halloweenfest. Jag har kommit på den mest spektakulära utstyrseln. Om jag snabbt och brutalt river bort tejpen över ärret så kanske det går upp, då kommer det att rinna autentiskt blod ner över bröstet och de köttiga sårkanterna kommer att fladdra :-£ ... men jag ville ju ha ett fint och diskret litet ärr, så det får nog vara...
Kanske borde jag sladda ridbanan i morgon, för att riktigt bevisa rubriken...
/Malin
Nej skippa det där med att riva bort tejpen är du snäll!